Autore: giannidavico

René Agagliate, L’ingegné (sconda part)

Bellucci
A fà pì che n’ann, René Agagliate a l’avìa virà an piemontèis ël prim capìtol d’un lìber ëd Federico Bellucci (Gli ingegneri non vivono, funzionano). Bin, adess lë scond e ùltim capìtol a l’é pront, e as treuva ambelessì.

La prima part a l’é ambelessì.

Na sitassion gavà dal colòqui:

Da na part a s’ancamin-a con “Come ch’a l’é ch’a l’ha sernù pròpi la Jenningsen Technology?”, da l’àutra part as pensa: “Përchè, antra tute le litre ch’i l’hai mandà a la bon-a ventura, voiàutri i seve j’ùnich torolo ch’a l’abio rëspondume”; ma, al contrari, as dis: “I-j dirai, travajé ant ël camp ëd le brossatris a l’é sempe stàit mè seugn ël pì creus”.

Na letura lesta e amusanta për quàich minuta d’alegrìa.

Na litra ‘d Tavo

IMG_2238
Adess che j’agn sensa Tavo Burat a son già ses, i pùblich ambelessì na cita litra che chiel a l’avìa scrivume n’ann prima dla mòrt.

Ciavassa, 10 dë dzèmber 08

Mè car Gianni,

mersì për tora litra dël 2 passà [anté ch’i-i dasìa notissa ‘d cost tòch ansima a chiel], coma sémper tant grinosa! Tò giudissi e vòstre làude a son tròp generose, i seve tant brav… ma mi i sai ‘d nen meriteje.

It segnalo che ‘l “Club Alpin Italian” ëd Roma a l’ha fame na longa antervista, ch’it peule trové sël sit www.cai.it an “home page”, “lo sguardo di…” (a-i son vàire antervent, e ‘dcò col ëd Tavo Burat).

Peui la “Slòira” a l’ha publicà na “plaquette” delissiosa, ëd Valerio Rolon, Ant un moment; chiel, sì ch’a l’é un ver poeta, àutr che mi! Leslo, ch’a mérita.

It fasso tanti bej auguri ‘d bon Natal e it ambrasso s-ciass.

Tò amison
Tavo Burat

Ël REP, për dabon

IMG_2216
Tanti piemontèis a lo san ancor nen, ma a l’é amportant ch’as sapia: da pòche sman-e i l’oma a disposission në strument ch’a-i parlerà a le generassion ch’a vniran, në strument sentìfich e precis: ël REP, repertorio etimologico piemontese.

I l’hai preparane ambelessì na descrission un pòch pì detajà.

Lòn ch’a l’é ël REP: un vocabolari etimològich dla lenga piemontèisa. Longh 1.002 pàgine, a në spiega con precision da andoa a ven-o le paròle dla nòsta tradission literaria. (A-i son donca nen tute le paròle piemontèise, lòn ch’a sarìa nen possìbil, ma prinsipalment cole ch’as treuvo ant ij lìber – ròba che, i pudoma sté sicur, a l’é nen pòch.)

Përchè a l’é fondamental për la lenga piemontèisa: përchè prima ‘d costa euvra a j’ero pòchi strument për studié j’etimologie dle paròle ch’a compon-o nòsta lenga. Sostansialment doe:
1) ël Dizionario etimologico del dialetto piemontese d’Attilio Levi, n’euvra dël 1927 certament meritòria për l’epoca ma che a mancava ‘d sentifisità;
2) ël Gribàud, che për me cont a resta ‘l pì bel (ant ël […] continua a leggere »

Ël piemontèis a Biansé, prima part

unitre
Lùn-es i l’hai tnù a Biansé la prima dle doe conferense (mi i preferiss ciameje “ciaciarade”) an sël piemontèis dont i l’avìa parlà ambelessì.

La partecipassion a l’é stàita bon-a: mia cita granda a l’ha contà 19 përson-e pì tre organisador (ch’am fà piasì ringrassié ancora për l’acoliensa e për lòn ch’a fan) e ij me familiar.

An costa prima pontà, ch’i l’hai ciamà Ancaminoma, i l’oma sërcà ëd capì lòn ch’a l’é ël piemontèis (e lòn ch’a l’é nen, visadì un dialèt – com ch’a disìa Pasolini, “il friulano è una lingua con diciotto dialetti”), i l’oma fàit na cita stòria dla lenga scrita (nen tuti a san che ij Sermon Subalpin, ël pi antìch document an piemontèis ch’a sia ruvà fin-a a noi, a l’é dla fin dël sécol ch’a fà dodes – 850 agn fà!), i ‘oma fàit na cita panoramica dij dissionari e dle gramàtiche ch’a esisto an nòsta lenga.

Tute le përson-e presente a j’ero anteressà, a fasìo ‘d domande e d’osservassion. Na cita vijà. Na vijà che, as capiss, a arzòlv nen […] continua a leggere »

Lingua del popolo e lingua dei re: ël piemontèis a Biansé

unitre
I ston prontand doe conferense an sël piemontèis ch’i tenrai a l’Unitre ‘d Biansé, lun-es 14 dzèmber e lun-es 18 gené, a 8 e mesa ‘d sèira për doe ore.

La còsa a l’é na mersì a Lissànder Motin, un-a dj’ànime dël piemontèis a Vërsèj e anviron, ch’a l’ha butame an contat con cola organisassion. Naturalment as trata d’un “lavoro ad alto rendimento”, për dila con Batista; ma i soma bin ch’as peul nen butesse ën pressi ansima a le ròbe dël Piemont.

(Am ven an ment la lession, an sìntesi estrema, ëd mè professor Riccardo Massano:

Fa’ tò dover e chërpa.)

Certe ròbe i-i foma përchè a van fàite, a-i na fà gnente se a son cite frise ant un mond ch’a va lest e as fërma nen a pensé. Erri De Luca:

Considero valore quello che domani non varrà più niente e quello che oggi vale ancora poco.
[I consider valor lòn che doman a valrà pì gnente, e lòn che ancheuj a val ancor pòch.]

Ël tìtol ch’i l’hai anmaginà […] continua a leggere »

Esòp, Ël Croass e la Volp

Bojin
Un croass, nèir e gròss, coacià sla rama ‘d n’erbo, a mangiava dasiòt dasiòt un tòch ëd toma.

Na volp, ch’a sërcava sò disné, vëddend ël bel tòch ëd formagg a l’ha butasse a studié la manera ‘d portejlo via.

Butand-se sota la pianta, con bel fé a l’ha ancaminà a dije al croass:
– Òh coma ch’it ses bel! Che bele piume ch’it l’has! Se ti it l’avèisse ‘dcò na bela vos, gnun ëd j’àutri osej a sarìa mej che ti!

Ël croass, baravantan, a l’era pròpe sigur d’avèj na bela vos. Për fesse sente, a l’ha duvertà ‘l bèch e a l’ha butasse a croassé antramentre che la toma a rotolava për tèra.

La volp, con un sàut, a l’ha ciapà al vòli ël tòch ëd toma e, ampressa ampressa, a l’é sparìa ant ël bòsch a mangessla antramentre ‘l croass as në stasìa lì con na branca al nas.

Moral: a venta pijesse varda da chi ch’a rivo ij compliment: nen sempe a son sincer!

Gavà da Esòp, Fedro, Arnàud, Faulëtte, contà da Lilian-a ‘d […] continua a leggere »

Concors literari Moncravel 2016

concors
Lissànder Motin, un dij contributor regolar ëd cost blògh, a n’informa dël concors literari për la lenga piemontèisa che për la quarta vòlta a ven organisà a Moncravel.

Ambelessì a-i é ël regolament, ma an doe paròle:

– doe session për la pròsa (tema lìber e fàula) e un-a për la poesìa (tema lìber);

– grafìa Brandé (ma “an considerand che nen tute le përson-e ch’a a l’han a cheur la tùa dël piemontèis a deuvro la grafìa Brandé, a vniran acetà ‘dcò euvre scrite con ëd grafìe ‘lìbere’”);

– partecipassion a gràtis, con un màssim ëd n’euvra për session;

– scadensa 24 avril, premiassion 26 giugn 2016 a 3 bòt dël dòp-mesdì.

Për minca anformassion scrive liberament a concors.moncravel@libero.it.

Bele për costa edission Lissànder a l’ha invitame a fé part dla giurìa, angagg ch’i l’hai acetà con piasì. Përchè costa a l’é na ròba cita e bela come tute le ròbe ‘d nòst Piemont.

Attilio Bertolucci, Për A.A. Soldati pitor a Parma

capanna
Ambelessì ël cel la fiòca
l’aqua la nebia
ij cop ij borgh
a l’han mach dij gris
celest òr ti it sërcave
ël ross ël giàun ël verd ël bleu
dla gòj dël magon dij cit –
ant un canton ël cit a gieuga da sol
a canta da sol a piora da sol lasselo sté –

për artrovèje it l’has bandonà costa gargarìa l’aria
ëd toa ca it ses fate emigrant artigian
ëd tassej pur
finìa l’euvra it ses tornà a ca
it ringrassioma
arpòsa an pas.

Attilio Bertolucci, Per A.A. Soldati pittore in Parma, an La capanna indiana, Milan, Garzanti, 1973.

Da na paròla an su…

Click here for the English version
Click aquí para la versión española
Clic aquí per la versió catalana
Del Piemont als Pirineus
Merco dl’àuta sman-a Nicolás, n’uruguaiàn ch’a viv në Spagna (e a l’é pen-a ‘l cas d’arcordé le liure an tra ‘l Piemont e l’America d’o Sur), a l’ha scrivume na mail për sërché d’arzorse parlà a rësguard dij dialèt dl’àuta langa.

Com ch’i disìa antlora, i but ambelessì quàich arzorsa ch’a podrìa giuté soa arserca. A segue a-i é la mia tradussion an inglèis e peui cola ‘d Nicolás an spagneul e catalan. (A l’é ofrisse chiel, sugerend ch’a sarìa stàit n’artìcol a vantagi ‘d chi ch’a peul vurèj conòsse ‘d pì ëd nòsta lenga ma miraco a conòss nen l’inglèis. L’arzultà a l’é col ch’i podrìo ciamé un “meta-pòst” – o na “proto-Wikipedia piemontèisa”, visadì n’artìcol anté che ‘l destinatari a l’é ëdcò lë scrivent.)

Ël prim sugeriment ch’a l’é mnume an ment a l’é cost: la testimoniansa ‘d Rick Henry ant l’amprende le basi ‘d nòsta […] continua a leggere »

Amprende ‘l piemontèis partend da zèro

Stamatin i stasìa pensand a lòn ch’i l’avrìa scrivù ancheuj ambelessì quand ch’i arseiv costa mail (la tradussion a l’é sota):

Hi,

Sorry for writing in English. I don’t speak neither Italian nor Piedmontese, but I’ve seen that you speak English too, so I guess it will not be a problem for you to read this.

My name is Nicolás and I am planning to learn Piedmontese. On-line resources are limited, but I have found some websites to work on and learn. I have also created a place in reddit for people interested in learning the language.

I am interested in learning the Langarolo dialect, specially the local varieties spoken in Alta Langa, where one of my grandparents was born. I was wondering that maybe you could help me, since there is not a single online mp3 file with someone speaking it. Could you please put my email in your blog to see if I could get in contact with someone from there to get recordings of phrases and conversations?

Thank you very much.

Nicolás.

Che an piemontèis a sarìa a dì:

Ciao,

scusme se i scriv an inglèis. I parl nen l’italian nì ël piemontèis, ma […] continua a leggere »